Så var det kalasdags igen.

Denna gång var det Bella som fyllde 5 år.

 

Alma tycker det är toppen med kalas, hon är social och trivs och med sina kompisar. Så länge mamma eller pappa är med..

Då är det bra att ha en fin vän att hålla i handen när mamma bestämt att en ska träna på att vara modig och vara utan den största tryggheten en liten stund. Leia fina lus bus!

 

Jag frågade Leia om hon kunde ta hand om Alma och sa åt Alma att ta Leias hand. Hon kunde ju också krama Leia om hon blev ledsen. Leia ställde upp med ett leende på läpparna, som den självklaraste saken i världen, och den lilla ångestladdade igeln byttes ut mot en lite tryggare. Även hon med ett leende på läpparna.

 

Mamman i fråga smidde medans järnet var varmt och drog en vända på stan. Sedan gick vi hem hand i hand och pratade om dinosaurier. Den lilla några centimeter längre av att ha vågat och klarat av en utmaning. Den större med ett varmt hjärta och två impulsköp rikare.

 

God natt!