Hello Sweden!

Vi överlevde...!
Jag var dock jättenojjig att vi skulle bli påkörda sista tiden innan hemfärd! Lite annan trafik over there.
 
Båda gråtandes for vi från våra troll i fredags!
Alma var så stor, klok och modig när vi skulle åka. Tittade lite förläget ner i marken när jag kramade och pussade henne hejdå, då dog jag inombords. Men annars var hon cool! Det dog jag också lite över. Hon sa till och med åt oss att åka vid något tillfälle. Vår mogna stora tjej som hade förlikat sig med situationen som jag vet att hon var lite skeptisk inför!
 
Agnes skulle precis sova och låg helt obekymmrat i vagnen!
Det gick så bra för henne att vara med mormor och morfar!
 
Som väntat var det var det själva avskedet som var värst.
Väl där kunde vi njuta av Paris, Anna, Joncha, Sonny Lou, marknader, vitt vin, Zlatan, Beckham, Sevärdigheter, sömn och okontrollerbart tröttfnitter! Bilder kommer.
 
Tjejuppdate här hemifrån:
 
Mini:
Agnes hjärna verkar vara inprogramerad på att STÅ just nu. Vid sängar, soffa, föräldrar etc.Hon tar sig upp själv ibland men håller gärna i en hjälpande hand. Lustigt det där hur naturen fungerar, hon är liksom verkligen i en lära-sig-stå-fas nu!
 
Hon blir allt mer go och ler, ler, skrattar och busar! Väldigt lätt att tycka om och få pussatacker på för tillfället.
 
AVGUDAR storasyster fortfarande.
 
Blir ledsen när hon ser att någon av oss går ut genom ytterdörren.
 
Slår på min mun och vill att jag ska göra "indianljud".
 
Gömmer sitt ansikte bakom diverse med hjälp av sina händer.
 
 
OJ DAMEN VAKEN OCH NEDKISSAD..